Idag trodde jag att det skulle börja bli lite ordning på torpet eftersom J skulle börja jobba och jag i och med det skulle få tid att blogga i lugn och ro. Det blev inte riktigt så, han blev nämligen tvungen att stanna hemma för att vara "regnvakt". Taket är ju avplockat för att det ska byggas ihop med det nya och innan det hann bli gjort så slog regnguden till och fullkomligen dränkte oss i världens skyfall. I.... fredags tror jag, läckte det in i vardagsrummet. Det gör ju inte så mycket, där ska ju både väggar, golv och tak bytas. Att det rann efter väggarna i gamla garaget under altanen var inte heller hela världen, där finns ju i alla fall en golvbrunn och alla nya fönster står tryggt uppställda på pallar. Men när jag hörde att det plaskade i sovrummet var det inte riktigt lika kul. Jag sprang efter bunkar och plåtar för att fånga upp dropparna i och hade till slut 6 olika kärl stående på golvet. Det mesta rann dock efter väggen och ner under golvet....
Mitt i bedrövelsen kunde jag inte låta bli att undra om det här inte var svar på min hemliga önskan att få tapetsera om där..... Vi målade om och la både nytt tak och golv för drygt två år sen, så det känns lite tidigt att redan göra om där. När vi gjorde det hade vi precis träffats och jag kunde inte gärna sätta foten i golvet när J ville ha grönt i sitt sovrum. Jag tycker egentligen att det är jätte fint, det är bara det att blått inte passar in där och jag är ju liksom en väldigt blå människa, om ni förstår ;-) Idag syns knappt ett spår av gårdagen, så vi får väl se hur det blir. Golvet, som just nu är det snyggaste i hela huset, ska dock bytas ut i vilket fall som helst eftersom vi ska lägga värmeslingor under. Kanske blir det läge att tapetsera då trots allt, när vi ändå håller på, vare sig det behövs eller inte. Det är på hoppet man lever!
När vi planerade bygget insåg jag att det knappast skulle stå klart när Js semester var slut, men jag hade förstås hoppats att vi skulle ha hunnit betydligt längre än vi gjort. Snickaren som hjälper oss fick ryggskott i våras och var sjukskriven en månad. Det gjorde att han blev försenad med bygget han var på innan och J hjälpte honom därför att bli klar där i drygt två veckor. Så vår tillbyggnad (och jag) fick därför snällt vänta tills de hade tid att ta itu med den. När de välbörjade så kom den underbara (?) värmen och gjorde att de höll på att få värmeslag. Och sen kom alltså regnet..... Det där med att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder, gäller alltså inte när man bygger......
Men nu är det som det är, jag hoppas att de blir färdiga till jul i alla fall. De håller faktiskt på för fullt just nu, så det känns i alla fall som det händer nåt. Vår kära snickare kom hit direkt efter middan, trots att han jobbade sin första dag efter semestern och borde vara dötrött. Som tur är bor han på andra sidan staketet, så han har i alla fall nära hit. Brukar försöka bjuda på lite gott som uppmuntran och det verkar som om det hjälper :-) När de hade rest första väggen fick de müsliscones från Leila Lindholms "a piece of cake" - underbart gott och otroligt lätt att göra!
Nu ska ni få se hur bygget växer, sakta men säkert.
Eternit plattorna och takpannorna är bortplockade.
Här ligger första väggen. Hade ingen aning om att det är så man gör....
En kompis till J hade lovat att hjälpa oss att resa väggen, men när det var dags hade han åkt iväg till Dalarna. Som tur är har J två kusiner som är lantbrukare och S ställde genast upp och kom med deras baklastare.
Det såg lite läskigt ut, som om hela väggen skulle glida ner framför altanen...
Men det gick bra, väggen är på plats!
Så var det dags för limträbalken som ska ligga högst uppe i taknocken. Staketet till vår snickare fick monteras ner för att S skulle kunna komma fram med baklastaren. Silverpilen mejades ner, likaså några stammar av syrenen. Men vad gör väl det, lite svinn får man ju räkna med!
Otroligt att den orkade upp, den ser ju så stor och otymplig ut.
Här vajar limträbalken.
Så var den nästan på plats och vips har vi en taknock!
Så här ser det ut idag, med presenning som förhoppningsviss ligger bättre på plats inför nästa regnoväder.
På bilderna ser ni att vi ändrat på ritningarna lite. Det blir en dubbla altandörrar i mitten och ett fönster på var sida dörren. Sen ska det bli en stor altan framför där vi ska ha våra nya vita utemöbler som får stå och vänta i kartongerna tills allt är klart. Gissa om jag längtar tills det är dags att plocka fram dem! Fast främst längtar jag förstås tills själva rummet är klart.
Som ni ser råder det full kaos i det nuvarande vardagsrummet. I hörnan uppe i taket syns det att vatten läckt in. Tur att vi har TV-rummet nere i källaren i alla fall. Funderar på att ta ner soffbordet dit redan nu. Jag vill ju ha ett nytt bord i nya rummet så då kan vi ju lika gärna ta upp det hemska furumonstret vi har som soffbord där nere nu. Kanske ska måla det vitt och ha det tills jag hittar nåt. Har fått målarfnatt, skulle kunna måla varenda möbel i hela huset - det är ju så himla kul! Ska snart visa det jag fixat hittills.
Här ligger mitt skrivbord ovanpå matbordet i väntan på målarfärg.
Nej, nu är jag så himla hungrig, måste äta! Har inte vågat störa killarna som jobbar för fullt, bäst att vänta tills de är klara för kvällen. Men nu ska jag i alla fall förbereda så att det är klart när de väl tar kväller. Då kan vi äta i vår TV-grotta (det känns lite som en mysig grotta i och med de smala källarfönstrena) medan vi tittar på vad Ernst hittar på i sommarens sista program.
Hoppas att ni får en riktigt mysig kväll, trots regnet!
PS. Såg att det står 2 augusti på inlägget, det var då jag började skriva men det är ju faktiskt den 4 augusti idag, när jag äntligen är klar....
Panelen, eller vad det heter, som ska sitta utanpå väggarna ligger på tork för att sen målas innan den spikas upp.
Nederst på bilden ser ni jasminen som också blev totalt snaggad, lite högre upp anas några pinnar som sticker upp ur jorden, den forna vackra syrenen... Har länge tänkt klippa ner dem, de har sett så glesa och spretiga ut. Fast jag hade förstås tänkt att göra det direkt efter blomningen men så försvann ju sommarlovet så hastigt och lustigt (jag som hade all tid i världen....), det blev liksom aldrig gjort. Nu är det bara att hoppas att de tar sig till våren.
