Norrskedika och Stensäters Gård

Loppisen i Norrskedika var om möjligt ännu större än förra året! Redan när vi kom dit, en kvart efter de startat, var det fullt med folk. Vi fick parkera långt bort ute på en äng trots att vi var så tidiga. Jag åkte dit med min svärmor som är en riktig loppis-veteran och inte ens hon har sett en så stor loppis tidigare. Det blev några fynd, mest gamla burkar som jag har dille på just nu. Mest nöjd är jag med den stora runda röda burken som nu är fylld med vetemjöl.

Det blev också två små glasburkar som matchade de jag redan hade. De är perfekta att ha frön och nötter i.

Jag köpte tre små nubbeglas som passar ihop med några andra glas jag hittat på en annan loppis. De har inte riktigt samma mönster, men det är stjärnor på dem allihop.

På hemvägen fikade vi på Stensäters Gård. "En oas från svunnen tid" står det i reklambladet och det håller jag verkligen med om. Jag blev helt betagen av stället, vilket hus, vilka härliga möbler, vilken mysig trädgård!

Jag lockas av det rustika, de grova bräderna i matbordet, alla smidessakerna, skinnfåtöljerna med fårskinn i och de timrade väggarna. Där behöver man inte vara rädd för att förstöra något eller smutsa ner. Lite av känslan jag fick där vill jag skapa här hemma, men blanda in mer vitt och större fönster förstås. Nackdelen med såna här hus är ju att det lätt blir för mörkt.

Köket hade blå luckor, fast de var ljusare än våra. Panelen på väggen och hyllorna var målade i samma färg vilket var riktigt fint. Tyvärr syns det lite dåligt på bilden. Vill ni åka dit så hittar ni gården före Skebobruk om ni kommer söder ifrån. Jag upptäckte precis att de faktiskt har en hemsida, där kan ni hitta bättre bilder. De har visst en butik också -hur kunde jag missa den? Det får helt enkelt bli en tur dit snart igen :)

Nu över till något annat: När jag började springa satte jag upp ett tydligt mål, jag skulle springa 5 km och vara med i Vårruset. Min belöning skulle bli en Kitchen Aid. Visserligen var jag ju med i Vårruset, men jag sprang ju inte hela sträckan. Ingen Kitchen Aid med andra ord. Men så igår så slog jag mig själv med häpnad - mitt tidigare rekord var att springa 30 minuter i streck, men nu sprang jag 45 minuter!!!! Sträckan är drygt 5 km, så nu har jag faktiskt nått mitt mål :) Min belöning är beställd och jag är lycklig som ett litet barn över att jag snart har den hemma. Det blir förstås massor med bakning framöver, handlade flera sorters mjöl och jäst idag, så nu är jag beredd!!!